Intälld tur

Jag har jobbat hårt i veckan.
Det har varit mycket mentalt slitsamt och tillslut har kroppen liksom gett med sig och balansen mellan kropp och själ är milsvid. Trots detta har jag lyckats hålla springhumöret uppe.

Efter förra turen planerade jag hur veckans turer skulle ligga. Så att jag kan boka i almanackan. Sen kom nästa till fälle. Jag kom hem vid 23, rejält trött. Promenerade från tunnelbanan som en lätt uppvärmning.

Tog mig en funderare.
Jag hade planerat min träning till denna kväll. Sett fram emot det. Vägde för och emot.
Insåg att jag gjorde bäst i att lägga mig för att sova och skjuta turen till nästa dag.

Mitt beslut grundar sig på det faktum att jag är övertygad om att min kropp måste följa med ut och springa och att hela jag ska vilja vara ute och lunka runt och bli trött. Jag har en viss känsla av att jag gör mig själv en otjänst om jag är ute för att plåga mig för att plågsamma pass bygger karaktär.
Det är som när man gör ett grupparbete som ska redovisas och man sitter och pillar med presentationen och det drar ut på tiden. Det är ingen idé att hela gruppen plågar sig till vargtimmen. Det är bättre att låta en person jobba klart presentationen, alltså få mindre sömn och sedan ta en mindre roll på redovisningen än att alla i gruppen ska stå som hålögda ufon och redovisa.

Jag tror att karaktär byggs av positiv perception och feedback.

Så summa summarum har jag missat ett träningstillfälle och har nu lärt mig att planering är a och o.