Pilates is the shit!

Jag har inget ont i häcken, nästan! Det är ett stort framteg. Jag har testgrävt i rabatten och i fredags promenerade jag i hela en halvtimme.

Pilates is the shit!

Barba-trick!

Bollen är köpt på en stor leksaksaffär, den är rund och mjuk och ger precis lagom motstånd. Det här kanske kommer att sluta med att jag kommer ha super tighta lår. ... eller inte.

Jag inser att jag faktiskt kommer att kunna gräva ner mina potatisar utan att lida efteråt genom att ha bollen mellan bena och ösa jord. Knipet med knäna stabiliserar höfterna och spänner skinkorna och vips: benen i rumpan är avlastade och min hållning nästan perfekt. Jag ser kanske lite konstig ut för det otränade ögat och mig spelar sånt inte någon roll. Jag vill ha en glad bak!

Jag har just passerat 20 veckors grossess och blev mycket besviken när jag i en av mina två "läs allt om din graviditet"-böcker kunde läsa att de flesta kvinnor känner att de har mycket energi under veckorna 14-20. Jämfört med vadå, frågar jag, vän av ordning? Jämfört med de 12 veckor jag sov, var yr och mådde illa. Jämfört med innan jag blev gravid? Jag vet inte och nu har de där enerigveckorna passerat.

Alltså... Nu är det halvtid.
Jag känner tydliga så kallade fosterrörelser. Tjohoo! Som en liten gummiboll som studsar runt där inne. Igår på Pilatesen var det som om den satte sig upp med huvudet rakt upp för när jag låg som bäst på rygg och böjde mina ben fram och tillbaka för att träna låren så buktade en tydlig tennisbollsform upp lite nedanför naveln. Jag fick lite Alienkänsla där.
I övrigt pågår den mest febrila aktiviteten där inne på natten. Eller när jag sitter still.

Det var jag som fes

Jag la mig som en värkande, mörbultad säl på Pilatesmattan. Rumpan gjorde så ont att en amputation hade varit att föredra. Före lektionen pratade jag med kvinnan som håller kursen, M, och hon visade mig hur jag skulle göra övningarna med en boll mellan knäna för att stabilisera höfterna.

Det var Grymt! Jag hade inte ett dugg ont efteråt. Faktum är att efteråt kände jag bara lättnad i bakre regionen. Jag ska köpa en boll och ha hemma.

Appråpå lättnad i bakre regionen... ... under en övning släppte jag väder. Badong ekade det mellan väggarna. Det är verkligen inte lätt att ha koll på sina kroppsfunktioner just nu.
Förra gången på yogan var det en tjej som gjorde sig av med överskottsluft. Jag var tacksam att det inte var jag, nu vet jag at det inte är så farligt att släppa sig högt och ljudligt i en sal med ett gäng sälformade kvinnor i trikåer.

Foglossning

... är min nya grej!

Idag var jag hos sjukgymnasten som klämde och kände och kunde tala om att jag har foglossning. Därav den ohyggliga smärta som molar i baken.

Jag fick en lektion i förbjudna rörelser. Sammanfattning:
Jag får inte bära, lyfta eller helst böja mig ner. (Alltså inte bära kassar från affären).
Jag får inte vrida mig. (Alltså inte dammsuga).
Jag får inte hänga på ett ben och vicka på rumpan. (Alltså försöka vara inbjudande och sexig).
Jag får inte sitta i mjuka soffor och fotöljer. (Alltså ha skönt).
Jag får inte sitta still länge. (Alltså slappa).
Jag får inte promenera länge. (Där rök motionen!)
Jag får absolut inte göra något som gör ont. (Det är lite svårt faktiskt).

Jag får knipa med underlivsmuskulaturen.
Jag får be om akupunktur.

A berättade för länge sedan att man kan hålla igång sig med tre promenader om tio minuter per dag. Det glädjer mig och jag gillar att vara glad!

En hjälteinsats i provhytten

.... i dag provade jag mamma-kläder i de två butiker som erbjuder mamma-kläder här i stan. Detta har inget med motion eller träning att göra, möjligen mental träning. Hur som helst, alla mamma-kläder har en sak gemensamt: de är gulliga och rara. Färger: mjuka fina pasteller eller vitt och kanske svart. Småblommigt.

Jag provade en blus och en jacka och sammanfattningsvis såg jag ut som ett 15-mannatält. Bilden av mig själv i spegeln drog alla hormoner till ögonen och jag grät som Lille-skutt. Jag tog mig samman och ringde Amo och kväkte att jag behöver hjälp. Han hittade mig i provrummet där jag röd och ilsken hade fått på mig mina vanliga men ohyggligt fult sittande kläder.

Jag flämtade och var i det läget villig att slåss och kanske göra illa någon. Det är också ett hormonutslag, intet ont anande åldringar kan få sig en känga. Detta är inte ett beteende som jag tycker är okej. Trots att jag är gravid får jag ju lov att bete mig som en vuxen människa och inte bara som ett inverterat anabolmonster. Amo fann sig i situationen och sa snabbt att allt skulle lösa sig om vi åkte till närmsta storstad, Malmö och shoppa nästa helg. Jag vet inte jag...

Jag hoppas att det finns något som kan klä mig. Jag har kollat L:s blogg, den regerar i djungeln av mamma-kläder. http://lotta.skriva.net/?p=673