Det har tog mig nästan 3 dygn att inse att jag hade en drömförlossning.
Egentligen var det bara 6 timmar med jobbigare värk- och krystarbete, moderkakan gled ut på 7 minuter, jag förlorade en halv kaffekopp blod.
Jag skulle nog vilja byta den där poäng 7:an mot en 9:a eller 10:a. Det är nästan så att jag måste säga att jag inte riktigt förstår att jag fött barn.
Dock har min kropp efterslängar av att ha pressat ut babyn. Ett par dagar trodde jag faktiskt att de skulle ringa från förlossningen och fråga när jag ska komma och hämta soffgruppen.
Promenader är exempelvis plågsamt för min svanskota verkar ha fått sig en törn.
Boten överlag heter något så käckt som knipövningar. Det är inte nått man hör talas särskilt mycket om. Jo, man får höra att man ska motionera sitt underrede med knipövningar, men inte varför.
Sjukgymnasten som hade information för alla inblandade mammor på Egenvården var mycket rakt på sak och sa:
- Man blir förslappad.
Är det nått jag inte står ut med tanken på är förslappning.
Sjukgymnasten utgöt sig också långt och länge om att "om alla kvinnor kunde ta och gör knipövningar så skulle trosskyddsindustrin gå i putten".
Just nu jobbar jag alltså stenhårt på att Proctor and Gamble ska gå i putten.
Springa får jag tidigast börja göra två veckor efter förlossningen.
Jag längtar.
måndag 18 augusti 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar