Mänskligt förfall, HUTT åt helvete

Ja, idag har varit en dag i förfallets tecken.
Jag skulle slipa en vägg. Har kollat rörelsen, det fungerar, måste bara vara långsam och inte ta i. Somnade istället i soffan nästan direkt efter frukost. Klockan 11 insåg jag att jag var törstig, 11.30 kom utmattningen, jag drack resorb. Det hjälpte inte. Jag drack mer vatten. Sms:ade Amo och bad honom ringa om ett par timmar för att kolla att jag var vaken. Jag kände mig urlakad och hängig. La mig i sängen. Vaknade 13. Hungrig. Lagade sill och kokt potatis. Sillen, som ine hade utgånget datum var dålig. Jag blev desillusionerad och åt en smörgås. Åt kokt potatis. Blev ilsk och den trogne bloggläsaren med gott minne minns att jag skrivit om HUTT-principen. Jag ska inte bli för hungrig, uttråkad, trött och törstig... Nog, jag hade minus på alla parametrar. Jag tinade ett par bullar. Åt dem med mjölk. Läste lite. Suget efter saltlaktis kom. Ohanterligt. Oöverkommligt.
Tog en promenad till stormarknaden som finns 5 minuter bort. Mötte en intensivt svettandes stavgångare på vägen. Jag försökte sträcka upp mig för att dölja mina böjelser. Hon hade supersnygg figur.
Jag höll på att dö av kissnödighet. Kastade mig in på kundtoan. Grät lite för mig själv.
Gick till godishyllan. plockade saltlakrits.
Betalade. Köpe en bärkasse som täckmantel för godispåsen. Kände mig som en amerikansk bänksupare som sitter och dricker ur en pappåse. Jag åt ur min bärkasse. Mötte den spänstiga stavgångaren på väg hem. Fan vad fräsch hon var! Jag låtsades att jag hade yoghurt i bärkassen...
Lakritsen var inte så god som jag tänkt mig.
Slängde ganska mycket av den. Mådde ändå illa.
Har mått illa sedan dess.
Ska dricka mer vatten.
Glädjs lite åt att det är första gången under graviditeten som hunger, uttråkning, trötthet och törst har löpt amok med mig. Inser att mina marginaler är obefintliga.