En stor dag

Jag är med barn.
Det är alltså inte konstigt att jag mår skit, skriver deppiga inlägg på min egen blogg och vill sova hela tiden. Det är underbart med två små bli streck på en kiss-pinne och att mina bröst har svullnat upp.

Detta sätter den lite misslyckade löpningen i ett annat perspektiv. (Förra veckan mådde jag så illa att jag ljög och sa att jag hade prungit fastän jag inte hade det). Om jag bara hade vetat, då hade jag inte skämts så förfärligt.