Zlatan har gjort mål och jag har förvärkar

Jag tittar på fotboll. Vi har en riktigt lugn familjekväll. Jag har förvärkar. Livmodern tränar, fostret sparkar, jag andas.
L-J berättade att man får en känsla för vem det är som är där inne redan innan den kommer ut. Jag vet inte jag. Mingel, fest och popmusik sover fostret sig igenom. Det slår inte fel, är jag bland folk och någon kommer fram för att få känna på magen så ger fostret inte en puff ifrån sig.
Föreläsningar med tråkiga föreläsare och fotbollsmatcher resulterar i livliga rörelser. Lika så tystnad.
Det kan vara en pluggis som gillar sport eller en avslappnad festprisse.
Det finns en viss risk att den blivande pappan kanske tycker att det här med popmusiken är något vi måste arbeta med i framtiden.