Inbjudan till kvinnokollektivet

Jag har uppmärksammat en helt ny grej!
Jag är gravid och det ger mig en fribiljett till det som kan kallas för kvinnokalaskollektivet. Helt plötsligt har jag en eller till och med fler saker att prata med andra kvinnor om. Saker som jag tycker är intressanta och som de tycker är intressant. Nu ska jag inte säga att jag inte har mycket gemensamt med kvinnor, det har jag visst det, jag har vänner som är kvinnor och vi har väldigt gott utbyte av varandra och i de flesta av dessa relationer spelar kön mindre roll. Men jag hade en lång period på mellan- och högstadiet då det inte gick så bra med tjejer. Till skillnad från d flesta män jag känner har jag inte riktigt hämtat mig från de intryck jag då inhämtade av det kvinnosläktet.
Jag har alltid haft svårt att skapa ytliga vänskapliga relationer. Jag är nästan otrevligt reserverad mot folk ibland eller också störtdyker jag in i vänskapen med samma effektivitet som en förälskad tonåring.
Nu minsann blir jag bjuden på fikaträff med andra stormagar. Jag brukar aldrig få sådana spontana inbjudningar. Nu är det inte frågan om att vi har något annat gemensamt än en viss betydande rondör. Politisk ståndpunkt och musiksmak är satt åt sidan. Nu gäller otvunget ytligt umgänge och tjat om havandeskap, bebisar och amning. Det är jättekul.
Det finns helt enkelt en massa saker att lära sig just nu! Både om mig och om andra!
Jag inser att jag började denna fika-och-umgänges-resa redan tidigare i år när jag pluggade. Jag har ju bara pluggat med tjejer. På sätt och vis kan man säga att "klassen" består av 30 tjejjer, två killar och jag. Det har varit mycket lärorikt att umgås med tjejer, jag är ju ingenjör, har jobbat med enbart killar eller väldigt manhaftiga damer. Jag identifierar mig inte särskilt mycket med kvinns och har aldrig gjort det. Jag fick en chock på gymnasiet när jag insåg att jag var den enda som hade kroppsbehåring. Det är nämligen så att jag aldrig skoolats in i det här med rakning av ben och armhålor. Min mor har i det närmaste ingen generande hårväxt och därför har vårt hem aldrig haft den typiska arsenalen av vassa hygienartiklar. Jomen, jag såg ut som Chewbacka...
Jag har alltid tyckt att jag haft svårt att komma med i gänget, särskilt tjejgrupper. Nu blir jag spontaninbjuden enbart för att jag är tjej eller helt enkelt har legitimitet att vara kvinna! Det är något helt annat än mellanstadiet det här kan man säga!
Jag inser nu att bebisen är en fribiljett till ett kompis-kalas. Det är så spännande att jag nästan spricker.